Platsen Bovallstrand
”Sorglig och dyster, klippor och åter klippor, skogslösa berg, inga träd, inga buskar, ingen grönska”. Det är inte alltid Bovallstrand har betraktats som ett soligt semesterparadis, i alla fall inte i den här beskrivningen av västkustens samhällen från 1855. Men redan då, på 1800-talet, ansågs det hälsosamt med kalla bad och frisk havsluft. Så någon anledning fanns det, trots allt, för turisterna att åka hit.
Vresigt väder, stormar och förlisningar
Innan turisterna började hitta till Bovallstrand i början av 1900-talet var det mest sjömän som, oftast ytterst ofrivilligt, besökte orten. De flesta kom från Nordsjön och skulle sedan vidare till Oslofjorden eller söderut till Kattegatt. På grund av hård sjö och alltför starka vindar hände det att skeppen drev in mot land där de krossades mot skär och holmar. I bästa fall kunde de med lotsarnas och kustbefolkningens hjälp komma mellan, ankra upp och invänta mildare väderlek. Men långt ifrån alltid. Mellan åren 1840–1880 finns kännedom om åtta haverier. Vi får hoppas att de njöt av sina kalla bad och friska havsluft.
Samhälle i kustbandets yttersta del
Det vresiga vädret gjorde sig även påmint inne i samhället. Isande vindar som sjömil efter sjömil tagit fart över haven tillsammans med salt, regn och kyla gjorde livet tufft för såväl stugor som befolkning. För att skydda husen från fukt och röta krävdes gedigna konstruktioner. Kring sekelskiftet byggdes husen i Bovallstrand enligt en standard som var långt bättre än till exempel den på landsbygden.
Sillperioden
Men att snickra på sitt hus eller andas havsluft mättade inga magar. Liksom de flesta kustsamhällen var arbetstillfällena i Bovallstrand länge begränsade till att fiska sill, hugga sten eller att frakta något av dessa. Men med tiden gick fisket allt sämre. Sill är känd för att komma och gå lite som den vill och det gjorde den också, även i Bovallstrand. Under sillperioden levde man gott på fisket men när sillen sedan vandrade vidare, lika plötsligt som den kom, stod befolkningen kvar. Utan sill.
Fraktfartens uppgång och fall i Bovallstrand
Fraktfarten då? Det hårda vädret i Bovallstrand fostrade många tuffa sjömän vilket kom fraktflottan väl till pass. Men under 30- och 40-talet blev även denna industri utsatt för förödande reformer. Denna gång i form av järnväg och lastbilar som allt mer tog över de kortare sträckorna. Skrymmande gods som skulle fraktas över längre avstånd pressades samtidigt hårt av modernare stålfartyg som var säkrare och effektivare än de gamla träskutorna i Bovallstrand. Ändå var sjöfararna här tveksamma till att investera eftersom stålfartygen kostade mycket pengar och man var rädd för att skuldsätta sig. Snart var den kommersiella fraktfarten i Bovallstrand ett minne blott.
Stenbrottens epok
Sån tur då att området kring Bovallstrand hade stora fyndigheter av sten som var mycket efterfrågat ute i världen. De stora stenbrotten fullkomligen skrek nu efter arbetskraft. Men, alltid detta men, världsdepressionen under 1930-talet gick hårt åt affärerna och ungefär samtidigt började stadsarkitekterna använda asfalt och betong istället för sten i sina ritningar. Så där står de, Bovallstrandsborna. Med sin sten, som ingen vill ha.
Vad händer då? Vart tar alla vägen? Hur försörjer de sig? Några flyttar, några går i pension. Många börjar arbeta inom turistsektorn som vuxit sig allt starkare med åren. En del ger sig in på helt andra banor som byggnadsfirmor och båtvarv. Och någon slår sig med tiden in på att bygga dörrar…
VÅRT ARV & VÅR HISTORIA
Bovalls Dörrbyggeri ligger mitt i det yttersta kustbandet på Sotenäs i Bohuslän. Redan från början, 1943, när vi byggde våra första dörrar för sjöbodar och villor i kustsamhället, var det viktigt med robusta, väderbeständiga material och noggrant dörrhantverk.
VÅRT HANTVERK & VÅR KUNSKAP
Kvalitet och hantverk ligger oss varmt om hjärtat. Och det är ett unikt hantverk som utvecklas från generation till generation. Alla våra dörrar görs av en hantverkare, som följer samtliga moment och väljer ut rätt material.
VÅRA VAL AV TRÄ & URSPRUNG
För oss är träets kvalitet lika viktigt som dess ursprung. Träets struktur innehåller avtryck ifrån naturen och varje bit, varje panel, karm och list är unik. Våra dörrar är därför byggda med stor respekt för råvaran som tagit naturen decennier att producera. Och med havet i väster och skogen i öster är det lätt att bli engagerad i hållbarhetsfrågor. Ett viktigt steg i detta är vårt arbete med FSC®-märkt trä.
